Vem tror du att du är?

Sveriges första mediekändis skapade kaos i Gamla stan April 09 2019

 

Äldre litografi visande "Den vackra dalkullan". Foto: Nordiska museet

https://www.svd.se/vackra-dalkullan-skapade-hysteri-i-stockholm


Det sitter i väggarna...... February 21 2019

 

Det sitter i väggarna…..

”Det sitter i väggarna” är ett ett av SVT:s populäraste program med dryga miljonen tittar varje avsnitt.

I slutet av mars börjar inspelningarna av en ny säsong av ”Det sitter i väggarna” som kommer sändas under hösten med premiär den 12 augusti.

I år har det kommit in många hundra ansökningar om att få vara med i programmet och redaktionen har ett digert jobb att gå igenom och välja ut de sex hus som kommer att vara med i höstens avsnitt. I skrivande stund är två hus klara för inspelning.

”Det är naturligtvis jätteroligt att programmet är så populärt att titta på och att så många ansöker om att få medverka” säger Leif Mörkfors släktforskare i programmet. ”Vi på redaktionen arbetar just nu för högtryck för att årets säsong skall bli en välbalanserad blandning av olika hus och historier som blir spännande att följa”.

I årets säsong får programledaren Erika Åberg sällskap av en ny programledare vid sin sida -  Rickard Thunér, känd som en av experterna i Antikrundan.

På Tillbakablickens blogg kommer vi göra nedslag med ”bakom kulisserna” inför inspelningarna. Vill du följa med – följ oss på vår facebooksida!


Charlotta Torling - kanske Sveriges först födda fotograferade kvinna! January 29 2019

Att forska åt andra är en spännande värld och allt som oftast springer man då på människoöden som berör och som man blir ”nödd och tvungen” att stanna upp vid och titta lite närmare på. I ett av våra nyss avslutade uppdrag hamnade forskningen på Charlotta Torling som föddes 1777 i Linköping. Charlotta levde ogift i huset där hon föddes hela sitt liv, kanske inte ovanligt, men däremot hör hennes levnadsålder till ovanligheterna. Hon avlider först 1881 dryga 105 år gammal, en ålder som då var enorm och som ännu idag är att betrakta som mycket hög.

Spännande i sig och med en sådan historia vid handen vill man gärna veta mer och vad gör man inte då? Jo, en snabb slagning på Google! Där hittar vi då en fint skriven berättelse om Charlottas liv, skriven av Östergötlands länsmuseum och inte nog med det, Charlotta visas också på ett fotografi!

Fotografier är ju en viktig del i släktforskandet och att få se en bild på personen man forskar på tillför så mycket. Att se den ålderstigna Charlotta på ett foto sätter igång fantasierna lite extra. Vem var hon egentligen och hur såg hennes liv ut i huset på Hospitalsgatan?

Ibland dyker det upp trådar i släktforskargrupper på sociala medier om vem som är den äldsta personen (alltså det tidigaste födelseåret) som finns på ett fotografi och att vara född 1777 gör ju att Charlotta åtminstone torde hamna högst upp på den listan!

Läs mer om Charlotta här: http://k-arv.se/posts/232#


Årets höjdpunkt - De sitter i väggarna sänds från Venjan! December 18 2016

    

På tisdag smäller det! Åtminstone är det för mig årets stora dag, större än julafton, midsommar och nyårsafton, större än födelsedag och lösningar av släktforskningsmysterier, ja som ni förstår riktigt stort – nämligen en hel timme TV-sändning från Venjan på bästa programtid och på SVT1. Kan det bli bättre?

TV-programmet ”Det sitter i väggarna” har nu avverkat sju av säsongens avsnitt och besöket i Venjan är naturligtvis det sista för säsongen, man sparar ju det bästa till sist eller hur!? Årets säsong av ”Det sitter i väggarna” har varit en uppföljning av fjolårets succé med trevliga program på olika ställen i vårt avlånga land och med mycket olika typer av intressanta och spännande hus och hushistorier. Programmen har genomgående haft miljonpublik och av det jag läst och hört är det uppskattade program för en bred målgrupp. Även i år var det jag som stod för släkt/husforskningsansvaret och med mycket stor hjälp av researchern Amanda och redaktören Carl lade vi grunden för manuset som Christopher presenterar i rutan.

Att forska för de här programmen är en annorlunda och mycket lockande utmaning som många gånger kräver att man tänker utanför boxen. Arbetet med kartorna på www.lantmateriet.se är omfattande och betydelsefullt, för att kunna lösa gåtor såsom:

  • När är huset byggt? Är det gamla nedrivet och nytt uppbyggt? När i så fall?
  • Har byggnaderna flyttats till platsen och stått någon annanstans tidigare?
  • Har det funnits flera gårdar på samma tomt?
  • Har de som skrivs på fastigheten ägt eller ”bara” bott på gården/i huset?

och inte minst:

  • Går det att med säkerhet skapa en ägarlängd för fastigheten med det källmaterial som står till buds?

Här gäller det verkligen att hålla tungan rätt i munnen. Det är som upplagt för att gå snett och det finns flera fall där frågetecknen inte går att räta ut och man får skrinlägga planerna kring det huset som ett ”case”, för ett specifikt avsnitt.

Så måste man ha tur också! Och det är något som vi hade några gånger när vi gjorde årets program. Att exempelvis hitta ett brandförsäkringsbevis för Kommendantbostaden på Dalarö som avslöjade ett annat byggnadsår än det som tidigare forskningar kommit fram till var en höjdare, likaså att kunna avslöja vem ”Damen med katten” egentligen var, hon som satt avfotograferad på en vägg i huset i Rosenhagen, liksom att hitta en riktigt bra återbesökare, vilket många gånger kan vara en utmaning av rang.

Men nu tillbaka till Venjan. Huset ligger på en plats som kallas för Långhol (okänt varför) i Västbygge by i Venjan och endast ett par stenkast från den plats där min mormor, Kari Anna, såg dagens ljus julaftonen år 1900. Huset på Långhol har länge legat mig varmt om hjärtat och med tanke på de kriterier som krävs för att kunna söka till programmet kände jag i våras att de nya ägarna Maria och Raimon skulle passa som hand i handske, så jag ringde Maria och bad henne att söka. Maria är mycket intresserad av historia och tände snabbt på idén och gjorde ett kanonjobb med en ansökningsvideo till redaktionen och efter en del turer bestämde vi oss för att Venjan och Långhol skulle få vara med. Gissa om jag blev glad!

Bland återbesökarna på tisdag ser vi bland annat Hillevi komma till Långhol, något som värmer extra gott i mitt hjärta då jag vet att Hillevi kände mormor och är en slags länk tillbaka till det som gått. När jag fick chansen att förhandstitta på avsnittet för ett par veckor sedan behövdes både näsan snytas och ögonen torkas, vid flera tillfällen. Så, vad ni än gör, missa inte årets säsongsavslutning av ”Det sitter i väggarna” kommande tisdag!

Med tillönskan om trevliga helger!

Leif Mörkfors

 Har du missat något av höstens avsnitt av Det sitter i väggarna hittar du dem här

 


Bakom kulisserna med Ewa Fröling - På äventyr i New York October 04 2016

Igår var det dags för sista avsnittet för säsongen i årets produktion av ”Vem tror du att du är?”. Jag tycker det har varit en mycket stark säsong, med engagerade och intresserade deltagare och med fina historier och släktberättelser. Hoppas du tycker detsamma.

Gårdagskvällens avsnitt med Ewa Fröling var för mig den största upplevelsen, då en femdagarsresa till New York innehåller så mycket mer än de dryga 10 minuter man ser i programmet. Att resa och tillbringa tid med Ewa lämnade åtminstone inte mig oberörd, tack för oförglömliga dagar!

Programmet innehöll många starka och spännande historier, tragiska självmord, starka kvinnoporträtt, barnamord, religiösa rörelser och inte minst en extremt spännande arvshistoria kring den omskrivna New York-släkten Wendel.

Tidigt i forskningsarbetet kring Ewa sprang vi på familjetraditionen kring detta och jag begav då mig ut till Riksarkivets enhet i Arninge, där UD-arkiven förvaras. Där fick hjälp av en kunnig medarbetare, som snabbt lyfte fram kartongen med ärenden från 1932, där ”Ella Wendel-akten” var den överlägset mest omfattande. Oj, vilken läsning! Och som släktforskare, så svårt att hålla sig till den röda tråden och inte sväva ut..

I akten fanns, som syntes i programmet igår, tidningsartiklar, konversationshandlingar mellan UD-tjänstemän och brev från bl a andra Ewas släkt med indirekta anspråk på arvet, men där fanns också så mycket mer och då framförallt ett stort antal andra brev från svenskar som förhoppningsfullt fattat pennan och skrivit ner sina tankar kring sin familjs koppling till släkten Wendel. Förutom ett mindre antal som tydligt kunde påvisa släktsamband till adelssläkten von Wendel, fanns där brev från framförallt södra Sverige och från människor i påvra miljöer, som visste att namnet fanns i släkten.

Det som snart blir tydligt är att namnet Wendel användes som husar/soldatnamn i delar av Skåne och flera av brevskrivna påtalar genom sin far eller farfars kopplingar till en sådan tjänstgörande husar och därifrån fortsätter man sin berättelse om hur man ”är” eller skulle kunna vara släkt med Ella i New York. Ibland är det lätt att utläsa hur man fabulerar i breven, ibland lever man i tro.

En brevskrivare, Nils från Skåne, lever under små ekonomiska betingelser och skriver brev till UD under omkring 15 år. Han är övertygad om att Ella är syster till hans far (eller farfar) och berättar om hur viktigt det är för honom att få del i arvet.

Hela akten är en pärla som bara i sig skulle bära en TV-dokumentär för den som vill ta sig an det projektet!

(Hur vanligt namnet Wendel ändå var i Sverige kan man ana när man i Centrala Soldatregistret får 191 träffar på namnet: Klicka här

En tråd i programmet som inte nystades upp var historien kring Carl August Krantz som lämnade hustrun Lisa Nilsdotter och två barn i Sverige och flyktade till Amerika med deras andra två barn på 1850-talet och ”därefter aldrig avhördes”, vad hände med honom? Ja, det har jag inget svar på. Varken familysearch.org eller ancestry ger någon självklart ledtråd och jag har heller inte lagt någon längre tid på det. Kanske tog han sig ett nytt efternamn? Kanske du kan hitta något spår?

Det har varit en fantastisk säsong och för mig har det varit en stor ynnest att få arbeta med kompetenta kollegor i forskningsteamet - Ulrika, Lisa och Cayza.

Blir någon säsong av “Vem tror du att du är?” Det hoppas åtminstone jag, men SVT har ännu inte bestämt sig så tycker du som jag, använd gärna din röst och maila SVT din önskan om en ny säsong 2017!

Missade du programmet eller vill se det igen - klicka här


Bakom kulisserna med Stefan Holm - Bland torpare och kungligheter September 27 2016

I gårdagens avsnitt med höjdhopparen Stefan Holm fick vi vara med om en resa i alla samhällsskikt, allt från lösdrivare och fattiga torpare, via högre borgarklass till högadel och slutligen, 29 generationer bakåt i tiden, den svenske monarken Olof Skötkonung.

Att hitta just adel och kopplingar till kungahuset är ju något som många släktforskare, eller kanske släktforskarens påhejare, hoppas på när man börjar forska. Det är i alla fall något som jag en gång i tiden som ung nybörjare i gebitet längtade efter att hitta när jag plöjde mig igenom min egen släkthistoria i slutet på 1970-talet. Många år senare och efter många vedermödor hittade jag också adel i min släkthistoria då det till slut visade sig att min farmors farmors mor, Johanna Matiasen, hade sina rötter bland norska stormän och att vissa indikationer tydde på att det fanns en släktlinje som eventuellt kan följas till kung Hakon V av Norge som levde mellan år 1270 och 1317. Wow, skulle jag nog ha uttryckt mig för 30-talet år sedan och jubla runt lycklig över detta, men idag är det inte den släktgren som jag tycker är intressantast och inte heller den släktgren som jag framhåller eller berättar om när någon frågar vad som framkommit i mina forskningar.

 

29 generationer till Olof Skötkonung från Stefan Holm är ju för en forskare en resa i utmaningar. Det finns bland de generationer ett antal släktled där kopplingen mellan personerna är mer eller mindre osäkra, olika forskare som ägnat sig åt specialgebitet medeltidgenealogi har kommit fram till olika slutsatser och att med säkerhet kunna säga att Stefan verkligen är släkt med Olof Skötkonung är naturligtvis inte fullt möjligt liksom om jag verkligen är ättling till kung Hakon.

Mitt helt egna favoritgenre är torpare, resande, statare, soldater, bönder och borgare, ja ”vanliga” människor, som kämpat i karga miljöer och med hårda livsklimat. Där kan jag som forskare, med ibland hårt, men spännande, forskningsarbete, bygga kött och blod kring deras namn och till slut lyfta fram dem från de historiska dimmorna. Det går jag igång på och därför trivs jag bäst vid gamla torpstugor, i ensliga finnmarker, i gruvmiljöer och i små sockenkyrkor, när jag medverkar i programmet.

I gårdagens avsnitt fick jag förmånen att följa med Stefan till Lillhärdal i Härjedalen, faktiskt mitt första längre besök i landskapet. Det var, som sågs i programmet, härlig natur och jag fick också möjlighet att leverera överraskningen med brudkronan, vilket var min önskan. Att det var en historia som Stefan uppskattade tror jag märktes i programmet. Efteråt vandrade vi runt på kyrkogården för att leta efter gravar med namnet Forslind. En stund senare fick vi hjälp av en trevlig vaktmästare som hade verkat många år på platsen. Han tycktes kunna varenda sten på kyrkogården och vallade oss snabb fram till en med namnet Forslind. Vid en snabb kontroll i min dator konstaterade vi att den som låg där var en son till Engelbrekt Forslind (vars drunkningsolycka jag berättade om i programmet) och därmed en kusin till Stefans farfars far. ”-Jag tror att han har barn kvar i byn!”, sa vår nyfunna vaktmästarvän och vi insåg då att det fanns sysslingar till Stefans farfar kvar i trakten. Detta gav sannolikt ett vidare intresse för Lillhärdal och kanske återvänder Stefan till orten framöver för att få reda på mer om släkten och vad som hände på den gamla Busasgården.

 

Missade du programmet med Stefan Holm eller om du vill se det igen - klicka här!

Se reportage från tidningenharjedalen.se - klicka här!


Bakom kulisserna med Eva Röse - Lön för mödan September 20 2016

 

Hoppas ni tittade på gårdagens avsnitt av ”Vem tror du att du är?”, nu med skådespelerskan Eva Röse i huvudrollen. Det var en speciell dag i sörmländska Tystberga, den där majdagen då inspelningen gjordes. Eva kom med bil, nästan sladdandes, in på parkeringen till Folkets Park, där inspelningen skulle ske. Vi andra hade varit där någon halvtimme innan och bekantat oss med inspelningsplatsen, den gamla torpstugan från närliggande torpstället Jonsvreten, där Evas förfäder levt och verkat under så många generationer.

Eva kliver ur bilen, ståndsmässigt nog i vad jag tror var en matchande bil (jag är usel på bilmärken), iklädd glittriga solglasögon och smyckad med örhängen och armband och för första gången någonsin när jag medverkat i programmet kände jag plötsligt en viss nervositet. Hur skulle hon reagera på det vi skulle berätta?

Jag brinner för den enkla människan och det vanliga livet på en liten, påver plats långt borta. Att lyfta fram människor med vanliga son/dotternamn som Andersson, Larsdotter och liknande, klä deras liv från olika källor och förmedla deras ”berättelse” ger mig av någon anledning så mycket mer än att röra mig i miljöer som redan dokumenterats i omgångar. Men skulle detta fungera på denna Eva?

I forskningen kring Eva hade jag nämligen hittat det lilla torpet Jonsvreten i Tystberga socken där Evas mormors far Gustaf Andersson föddes 1868. Det märkliga med det var främst att han som enkel torparson lyckats komma till skolbänken och lära till provisor, en ovanlig klassresa på den tiden. Det framgick inte i programmet, men mina forskningar kring hans familj och föräldrar visade att torparfamiljens hårda slit vid Jonsvreten bar frukt och att det fanns ekonomiska förutsättningar att sätta Gustaf i skolbänken efter det att prästen i socknen sannolikt upptäckt hans ”läshuvud”.

Men det var inte huvudbudskapet vi skulle leverera till Eva, det var istället torpet och dess roll som ovanlig stark rot i hennes familjehistoria. Här i torpet hade nämligen det ovanliga skett att samma familj bott och verkat som torpare i samma torp under hela sju generationer. En enkel, kanske till och med simpel historia, så vad skulle Evas reaktion bli?

Ja, ganska snabbt efter att vi skakat hand fick jag en bra kontakt med Eva. Nyfiken, glad, öppen och intresserad. ”-Vad gjorde vi här?”. Vi hann undersöka folkparkens historia, fick veta att ”Snoddas” var innehavare av publikrekordet, googlade snabbt fram texten på min iPhone och efter en stund ekade ”haderian hadera” över nejden, främst från Eva, men jag hjälpte till lite grann med en något mörkare stämma.

Så tagning! Efter en titt i Gustafs böcker från apotekartiden börjar jag berätta mer om Jonsvreten och den långa tid torpet bebotts av Evas förfäder och den historia som finns kopplat till dem. Det här var på en av inspelningens sista dagar och hon hade upplevt mycket på sin resa, hur skulle det här landa…….?

Evas mormors farfars farmors mor Brita Eriksdotter (1732-1806) levde hela sitt liv på Jonsvreten. Hon och Eva delar på epitetet ”argbiggor”.

Jo, det landade precis som jag hoppats!! Evas reaktioner var helt äkta, hon tog till sig historien jag förmedlade och hon frågade flera gånger efter första tagningarna om flera detaljer och mer om släktlinjen som bott här. Så sa hon; ”Det här var nått nytt! Min mamma har haft koll på en del av det jag fått berättat för mig, men det här var nog nytt för henne, jag måste ringa henne!” Eva går iväg en stund och kommer så leende tillbaka. ”-Mamma kände till att Gustaf kom från Tystberga, men inget mer. Nu har vi bestämt att vi ska åka tillbaka hit i sommar och titta på stugan tillsammans!”

Gissa om jag kände mig nöjd efter det!? Det är sådana ”små” händelser som är riktig lön för mödan!

Vill du se programet? Klicka här:


På äventyr med Lennart Jähkel September 13 2016

 Äventyr med  Lennart Jähkel

Ibland får man ju sina favoriter när man arbetar med produktionerna av ”Vem tror du att du är?” och så var fallet igår. Att arbeta med Lennart Jähkels förfäder var mycket spännande! Ibland kan det vara svårt att hitta historier för ett helt program, man kan få ”trolla med knäna”, ta allting under luppen en extra gång och gräva djupare och djupare, men i Lennarts fall var det den totala motsatsen. Varje liten ytlig grästuva som man ruskade i fick till resultat att det föll ut jordkokor fyllda med spänning, dramatik, tragik och äventyr, ja allt man som forskare vill ha i ett program av den här typen. Och så plötsligt får man det omvända problemet, programmet blir helt plötsligt vad man kallar ”för tjockt.

Ett nedslag om släkten Hjort, på Lennart morfars sida, som härstammade från platsen med det speciella namnet Yxskaftkälen och ett inslag om häxprocesserna i Nordingrå på 1600-talet, där Jähkels förfäder hade betydande roller fick tyvärr läggas åt sidan Något som inte var känt för exempelvis Västernorrland Allehanda som flaggade för inslaget i förra veckans tidning inför programmet.

Från Västernorrlands Allehanda:

 http://www.allehanda.se/vasternorrland/kramfors/vem-tror-du-att-du-ar-sander-fran-nordingra-lennart-jahkels-slakthistoria-ren-action

Slutscenen med Lennart i Nyhyttan, där Lennarts farmors födelsehem en gång stått, var trolsk. Vad vi inte fick se i programmet, var de tårar som kom i Lennarts ögon när han insåg var han var och vad som hade hänt på platsen. Som framgick i programmet var det ju på platsen där också hans farmors far Erik Johan Carlstedt ändade sitt liv med ett skott 1884 (eller blev han skjuten av någon av sina bröder?). I bouppteckningen efter Erik Johan framgår tydligt hur rik familjen var och hur ståtlig och välmöblerad den nu ruinerade bergsmansgården en gång var.

En titt på fortsättningen av historien berättar vidare att efter självmordet så står Erik Johans far, Carl Henrik Carlstedt helt utan försörjning. Han har överlåtit gården på Erik Johan, som nu är död och i sin tur testamenterat allt till sin ”oäkta” dotter Julia. Carl Henrik är i svår ekonomisk knipa och kanske också i svår sorg när han, nästa precis ett år efter sonens självmord, också själv väljer att avsluta sitt liv genom att äta av giftet fosfor.

Bröderna till Erik Johan då? Hur gick det för dem? Ja den äldre, Carl Fredrik, gifte sig och fick barn, men levde sina dagar utan fast egendom och under små omständigheter, dock stannade han i trakten. Däremot brodern Alfred, som jag berättade om i programmet och som ”försvann spårlöst”, dök ju efter en tid upp igen (vilket också var bortklippt) nu i Skåne, där det noteras att han varit en längre tid till sjöss. Han försöker sig på en yrkesbana men dras in i ”dåligheter” och dör i misär och av syfilis i ganska unga år. Man kan undra vad han hade på sitt samvete……lite skumt är det i alla fall!

Missade du programmet eller vill se det igen klicka här


Vem tror du att du är? med Lennart Jähkel September 12 2016

 Foto: Stefan Mattsson

Ikväll är det dags för skådespelaren Lennart Jähkels att ge sig ut på sin släktresa i SVT:s programserie "Vem tror du att du är?".

Vi kan redan nu lova att Lennarts resa blir lika rafflande som den mest spännande actionfilmen. Lennart tar oss med ut i Europa där vi får höra om livsöden med enorma rikedomar, och med såväl uppgångar som stora fall. Det dyker det upp såväl mordförsök som självmord på släktresan. Klockan 20.00 ikväll är det dags att bänka sig framför TV:n.

Vill du få en försmak av programmet klicka här

I vanlig ordning kommer Leif Mörkfors att berätta lite om vad som hände bakom kulisserna efter det att programmet sänts.

Vill du vara säker på att inte missa det  - gå in och gilla vår sida på Facebook, Tillbakablicken.se - så håller vi dig uppdaterad.

 

 


Bakom kulisserna med Martina Haag September 06 2016

 Foto: Pontus Orre

DNA-test-premiär med Martina!

Igår stod Martina Haag för huvudpersonskapet i ”Vem tror du att du är?”. Stora delar av programmet utspelade sig i Estland och hennes fars familjehistoria och där var vi i mångt och mycket i händerna på de estniska arkivmyndigheterna och dessutom till turen, då naturligtvis en hel del av det estniska materialet gått förlorat i kriget. Vi hade tur och framgång och det mesta fanns kvar!

Martinas mors familjehistoria var däremot mera ”hemmaplansbetonad” och ganska snart efter att vi påbörjat arbetet med att kartlägga hennes anor dök jag på hennes mormors härkomst. Till saken hör att man inför varje program och forskning gör en så kallad djupintervju med huvudpersonen för att ta reda på vad som redan är känt och om det finns speciella trådar, med ett djupare intresse från huvudpersonen, att dra i. Och i denna djupintervju dök frågan om faderskapet till mormor upp. Traditionen i familjen berättades som att mormors mor, sömmerskan Agda Johanna Eriksson, skulle ha tjänstgjort på ett slott i Tyskland, blivit med barn, återvänt hem, fött dottern och kort därefter träffat järnvägsmannen Nils Albin Persson och gift sig med honom.

 

 

Martinas mormor Helena lever sitt liv i tron att Nils Albin är hennes far, fram till hösten 1967, då hennes mor Agda Johanna på sin dödsbädd berättar att så inte är fallet och den ”tyska” traditionen tar sin början. Med denna information vid handen börjar jag som forskare titta närmare på mormor i Jukkasjärvis församlingsböcker, vad står det där?

Nu börjar det märkliga! I födelseboken står Helena mycket riktigt som dotter till Agda, i kolumnen för fader står det ”okänd”, MEN detta stryks och med samma handstil skrivs Nils Albin Persson in. Min tumregel i släktforskandet är att den som skrivs in i födelseboken också alltid betraktades/uppgavs som biologisk fader, så det måste varit vad Agda uppgivit och prästen trott. Jag tittar vidare i den ”andra” födelseboken som uppfördes och skickades in till SCB, där står bara Agda – fader okänd! Tar nu fram den aktuella församlingsboken för perioden och där skrivs tydligt in ”Fader järnv.mannen Nils Albin Persson”…..

Hade jag nu stått här utan familjetradition och den muntliga berättelsen om vad som hände hösten 1967 hade jag naturligtvis skrivit in Nils Albin Persson i släktträdet och snällt fortsatt min forskning på honom och hans föräldrar, men nu?

Jag ser mig som en släktforskare av den gamla skolan (om det nu finns en sådan) och har inte tagit mig tid att försöka ta till mig den nya DNA-tekniken och de små tafatta försök jag har gjort har lämnat med frågor än svar för mig, så visst, jag har varit och är fortfarande till viss del skeptiskt till hur användbart detta är generellt sett. Nu kändes det dock som ett utmärkt tillfälle att använda detta på ett, i mina ögon, ”enkelt fall”. Är Nils Albin Persson fadern eller inte? Efter konsultation med programmets redaktör som tände på idén, togs kontakt med DNA-experten Peter Sjölund och historien rullade vidare till det resultat man kunde se i programmet igår. Jag tycker det visade sig bli bra, Nils Albin kunde avfärdas, likaså den eventuellt tyska slottsherren och att slutresultatet ändå pekar på en far till Helena från Sverige och då mycket sannolikt från Stockholm, där Agda Johanna fanns som sömmerska, åtminstone mantalskrivningsmässigt, för tiden för graviditetens påbörjande.

Men vad hade hänt om inte den muntliga berättelsen levt kvar? Hur många ”felaktiga” fäder finns inskrivna i födelseböckerna? Ja, det är en annan historia som jag som ”traditionell” forskare kan känna ett viss mått av undran över….

Nästa vecka blir det Lennart Jähkel! Om klipparna klippt programmet enligt min smak så hoppas jag på åtminstone en stark scen där jag själv medverkar, hoppas du tittar!

Missade du gårdagens avsnitt med Martina eller vill se det igen klicka här

 


Bakom kulisserna med Leif Mannerström August 30 2016

 

Foto: Aftonbladet

Bakom kulisserna med Leif Mannerström!

Igår sändes årets första del av den populära TV-serien ”Vem tror du att du är?” med stjärnkocken Leif Mannerström som huvudperson. Att arbeta med förberedelserna till programmet var ett roligt och spännande forskningsäventyr, då flera av Leifs förfäder förekom på många andra håll än i de ”vanliga” kyrkböckerna. Där fanns allt en släktforskare drömmer om såsom spännande yrken, brottslingar, olyckor och ond bråd död.

Leif var som person oerhört intresserad och den tid jag tillbringade med honom var han frågvis och kunskapstörstande på fullaste allvar. Han visade känslor och blev ibland rörd för att en stund senare brista ut i ett härligt skratt, efter att ha fått en släktanekdot berättad för sig. Man spelar ju in många scener till ett avsnitt och visst kan det ibland kännas tråkigt att allt inte får plats, inte minst i Leifs fall, då det fanns uppslag och innehåll som hade räckt så mycket längre, två timmar hade inte varit problem att fylla.

Som forskare ser man så många möjligheter när man bygger ett släktträd inför programmet. I Leifs fall exempelvis hans farmorsmor, Clara Johansdotter, hon som blev misshandlad av sin man Carl Magnus Mannerström, som ni kanske minns. I programmet svepte hon förbi på ett vackert foto iförd ett volymiös kjol och med en stunds kamerabild på det handskrivna brev som återfanns i domboken, men vem var hon? Var kom hon ifrån? Och hur såg hennes liv ut med den 15 år äldre Mannerström?

Clara var född år 1839 i stuga under Hageby Västergård i Rogslösa socken, Östergötland av ”förpantningsägaren” (en slags torpare) Johannes Andersson och hans hustru Maja Larsdotter. Clara har syskonen Gustaf, Christopher, Alfred, Anna Stina, Mathilda och minstingen Evert.  Här bor familjen under lång tid. År 1856 dör Johannes av lungsot knappt 52 år gammal, men Maja och barnen stannar kvar i stugan. 1859 flyttar Clara för att bli piga på en gård med namnet Vilseberg, men redan året därpå flyttar hon till Stockholm, sannolikt inspirerad och tillsammans med en annan piga på gården, Johanna, som gör samma resa.

Kvar i stugan i Hageby finns modern Maja och några av syskonen. Brodern Gustaf har gift sig, han kallas först arbetare, sedan skräddare och blir far till en större barnaskara varav flera emigrerar till Amerika. När Gustaf dör på gården, hela 93 år gammal, år 1922, tar nästa generation över genom hans son, snickaren Gustaf Wilhelm Gustavsson född 1881. Denne snickare gifter sig i sin tur, ger stugan namnet Hagaborg, men dör endast 45 år gammal, 1926. Han efterlämnar barn och barnbarn som alla bor på fastigheten och ännu en bit in på 1940-talet finns Hagaborg i släktens ägo.

En enkel , men spännande familjehistoria som jag som forskare går igång på och som väcker nyfikenhet och frågor:

Finns Hagaborg kvar? Hur ser det ut idag? Bor det fortfarande släkt till Clara och därmed Leif Mannerström på gården? Finns det levande släktingar i trakten som man kunde knacka på hos och dricka en kopp kaffe med ur någon charmig porslinskopp? Finns det gamla fotografier eller brev som Clara skickade hem till sin gamla mor eller sin bror under sitt liv i Stockholm? Vad hände med släktingarna i Amerika?

Ja, frågorna är nästintill oändliga och att ”kill your darlings” som släktforskningsexpert i det här sammanhanget är den största utmaningen för mig… Dock – huvudsaken är att huvudpersonen i programmet blir och är nöjd efter sitt deltagande och min bild är att Leif var det, när inspelningen var över. Jag tycker att Leif sammanfattade det på ett bra och vackert sätt i sina slutord i programmet:

”- En fantastisk resa, som många människor borde göra, om man inte gör det i TV kan man göra det själv. Det finns så fantastiskt mycket att upptäcka!”

Vill du veta mer om din släkthistoria? Hör av dig till oss på Tillbakablicken! Vi har möjlighet att anpassa oss efter dina önskemål och den upplevelse du vill ha! Maila [email protected]

Välkommen till oss!

Klicka här om du missade programmet eller vill se det igen!


Imorgon är det säsongstart för SVT:s "Vem tror du att du är?" August 28 2016

I morgon kväll är det säsongsstart för SVT:s populära släktforskningsprogram Vem tror du att du är?
I första avsnittet får vi möta Leif Mannerström och Tillbakablickens egen släktforskare Leif Mörkfors. Vi kan redan nu avslöja att premiärprogrammet innehåller en spännande familjehistoria med många intressanta livsöden. Dags att bänka sig framför TV:n alltså.
Leif Mörkfors kommer att medverka i ytterligare fem avsnitt av under hösten.

Efter det att programmet sänts kommer Leif att berätta vad som hände bakom kulisserna och hur det var att hjälpa Leif Mannerström att hitta sina rötter.

Så här sa Leif Mannerström själv till Eskilstunakuriren om sin medverkan i programmet:

"Jag visste något sådär om min släkt sedan tidigare men inte så mycket som jag vet nu. Vi har gått väldigt långt bak i tiden, speciellt på min mammas sida. Det var väldigt  intressant, tragiskt och givande. Förr i världen hade folk inte det så lätt"

Vill du vara säker på att inte missa något av våra inlägg - gå in och gilla Tillbakablickens sida på Facebook. Vi har flera spännande saker på gång och ser framemot en spännande höst!

Är du nyfiken på din egen släkthistoria eller har någon du vill överraska är du välkommen att höra av dig till oss. Det är verkligen ett privilegium att få hjälpa våra kunder att finna sina rötter och få ta del av glädjen när de får resultatet.